مجاز

فارسی

svenska

مَجاز یا شیوه بیان مجازی عبارت است از به کارگیری واژه و سخن را در معنای دیگر و غیرواژگانی آن. در شیوهٔ بیان مجازی بطور معمول بین معنای حقیقی و معنای مجازی کلمه یا کلام رابطه و پیوندی برقرار است، نیز قرینه‌ای به شکل لفظی یا معنوی به کاربرد مجازی کلمه و یا سخن اشاره دارد. به مجازهایی که در ذهن خواننده یا شنونده تصویری خلق می‌کنند، صور خیال یا تصاویر شاعرانه و به بیانی که از این صور یا تصاویر بهره می‌برد، شیوه بیان تصویری گفته می‌شود. این گونه مجازها در زبان و ادبیات، بخصوص ادبیات غنایی، کاربرد فراوان دارد. مجازها در زبان و ادبیات فارسی، معمولاً به غالب آرایه‌های ادبی زیر به کار گرفته می‌شوند: تشبیه، استعاره، مجاز مرسل، کنایه علاقهٔ مجاز پیوندی است که میان حقیقت و مجاز وجود دارد. انواع علاقه‌های مجاز علائق مجاز نامحدودند و در شمار خاصی محصور نمی‌شوند ولی مهم‌ترین آن‌ها عبارت‌اند از: علاقهٔ جزئیه: جزئی از یک شیء به جای تمام آن به کار می‌رود. علاقه ی کلیه:کل یک شی به جای جزئی از آن به کار می‌رود.(عکس علاقهٔ جزئیه) به یاد روی شیرین بیت می‌گفت چو آتش تیشه می‌زد،کوه می‌سفت نظامی گنجوی در مصراع اول بیت بالا «بیت» تنها جزئی از یک شعر است و به جای کل آن یعنی شعر به کار رفته‌است که به آن علاقهٔ جزئیه و در مصراع دوم کل کوه به جای جزئی از آن به کار رفته‌است که به آن علاقهٔ کلیه می گویند. علاقهٔ محلیه: محل چیزی به جای خود آن چیز به کار می‌رود. سر آن ندارد امشب که برآید آفتابی چه خیال‌ها گذر کرد و گذر نکرد خوابی سعدی «سر» در این بیت علاقهٔ محلیه‌است؛ زیرا سر محل تفکر، اندیشه، قصدو عزم است. علاقهٔ سببیه: سبب چیزی جانشین خود آن چیز می‌شود. این دم شنو که راحت از این دم شود پدید و اینجا طلب که حاجت از اینجا شود روا خاقانی کلمهٔ دم(نفس) سبب و علت سخن گفتن است به همین علت به آن علاقهٔ سببیه گفته می‌شود. علاقهٔ لازمیه: چیزی به دلیل همراهی دائمی با چیزی به جای آن به کار می‌رود. دیدی که خون ناحق پروانه شمع را چندان امان نداد که شب را به سر برد حکیم شفایی در این بیت خون به معنای کشتن به کار رفته‌است؛ زیرا کشتن همواره با خون همراه است به همین دلیل خون در این بیت علاقهٔ لازمیه است. علاقهٔ آلیه: ابزاری جانشین کاری شود که با آن ابزار انجام شود. برآشفت عابد که خاموش باش تو مرد زبان نیستی گوش باش سعدی زبان ابزاری است که سخن گفتن با آن انجام می‌شود به همین علت در این بیت زبان علاقهٔ آلیه است. قرینهٔ مجاز نشانه‌ای است که ذهن را از حقیقت باز می‌دارد و بر دو نوع لفظی و معنوی است. چندمعنایی درک بیان واژگان، به منظور ماهیت‌های دیگری که از نوع چند‏معنایی باشند، یعنی، همان فرم واج شناختی (کلمه) برای تعیین معانی مختلف (معانی).اگر دو معنی متفاوت داشته باشیم مثل کلمه شیر به معنی مایع لبنی و به معنی گونه‏ای از گربه‏سانان، در ردهٔ چندمعنایی‌های هم‏آوا طبقه بندی می‌شوند. منبع حبیب کمالی روستا، مجازها در زبان و ادبیات آلمانی و فارسی - نشریه پژوهش زبان‌های خارجی (دوره ۴۲)- پایگاه نشریات الکترونیکی دانشگاه تهران [۱] جستارهای وابسته متانومی (دگرنامی و همنشینی) درجه معنی کلمه سینکداکی (خلاصه گویی)

Stilfigurer Allegori Allitteration Anafor Anastrof Descriptio Divisio Dysfemism Ellips Epifor Eufemism Hopning Hyperbol Hypofor Katakres Kiasm Liknelse Litotes Malapropism Metafor Metonymi Oxymoron Parallellism Paronomasi Pleonasm Prosopopoeia Ratiocinatio Retorisk fråga Stegring Symploke Synekdoke Tautologi Trikolon Zeugma redigera Metonymi (av gr. μετωνυμία, "metōnymía", betydande "byte av namn", av μετά, "metá", "efter, bortom" samt -ωνυμία, "-ōnymía", ett suffix) är en retorisk figur - en trop, en stilistisk figur, som bygger på en närhet mellan det använda uttrycket och det som betecknas. Man säger till exempel Bryssel för EU-administrationen: "Bryssel tvekar om stöd till bönderna". Metonymi betyder i själva verket "namnbyte" till exempel flaskan istället för alkohol, som då kallas en metonym. Historia Metonymi är en av retorikens fyra huvudtroper : metafor(lat Translatio), synekdoke (lat Intellectio el. Conceptio), ironi (lat Illusio) samt metonymi (lat Transmutatio el. Denominatio). Dessa utgör grunden för kategoriseringen av troper. Metonymi står i nära relation till både metafor och synekdoken. Som metafor tar sig metonymi ett bildligt uttryck men på ett förenklat vis, genom något som är baserat på förstådda associationer. Dessutom utgör metonymin en del i helheten och tvärtom, vilket har fått namnet synekdoke. De undertroper som står närmast metonymi i bruk är: perifras och antonomasi. Tropen Metonymi är en ordfigur som står under partesmodellens elocutio – språkutformning. Metonymin används för att försköna eller förstärka talet. Den används för att variera en text genom dess utbyte. Kategorier Inom metonymi finns fem huvudtyper som speglar relationen mellan det uttalade ordet och det närliggande, dessa huvudtyper är så lika att de lätt går över i varandra. Behållare och innehåll att en behållare får antyda sitt innehåll eller tvärtom. Till exempel "Sven bjöd sina vänner på en kopp" (men egentligen bjöd han dem på kaffe). På samma sätt under denna kategori infinner sig även platser, ting (som står i nära relation med tinget) eller relationen med tid. Person och objekt När ett ting karakteriserar dess ägare eller tvärtom. Till exempel "Jag läser Camilla Läckberg" (jag läser egentligen författarens verk). Orsak och konsekvens orsak som leder till en handling eller tvärtom. Till exempel Konserten drog fulla hus (konserten hade sålt slut på sina biljetter men det leder inte till att konsertbesökarna tar med sig sina hus). Vi finner även under kategorin konsekvenserna av någons handlande. Abstraktion och konkretion Ett ting karakteriseras av en abstraktion eller tvärtom. Till exempel "Om vi slår våra huvuden ihop, kanske vi kommer på något?" (man får inte bättre idéer av att konkret ”slå våra huvuden ihop” men ju fler huvudens hjärnceller med kunskap ger fler idéer). Symbolisk närhet tingen vi menar ersätts med symboler. Till exempel "Vad har du på hjärtat?" (frågan är inte vad du konkret har på hjärtat utan vad för fundering du har i hjärtat/ditt känslosamma liv). Retorik Då det inte är önskvärt att vara alltför rak på sak, exakt eller detaljerad, används ofta metonymi. I politiken handlar det mycket om att signalera eller antyda ett budskap och för en diplomat är det viktigt att samtliga förstår budskapet utan att någon kränks. Inom reklamvärlden används ofta metonymi för att indirekt förena något önskvärt med produkten. Detta för att öka spänningen i budskapet, vilket inte en direktjämförelse skulle göra. Därmed används metonymi inom retoriken för att ”förtydliga eller konkretisera något”. Detta genom en språklig utsmyckning. Uttryck förminskas i förhållande, men det kan även innebära tvärtom att det betecknade förstoras. Därför hör stilfigurerna till våra mest effektiva retoriska verktyg, då poängen underförstås av åhöraren. Dessutom så förkortas innehållet i informationen, när det räcker med ett ord istället för hela fraser. Exempel Läkaren: Jag väntar på benbrottet som just kom in. Detta uttryck syftar på "patienten med benbrott som just kom in". "Patienten" byts här ut mot "benbrottet". Benbrottet är alltså associerat med patienten. Bilen kör. Detta uttryck syftar på föraren, som kör bilen. "Föraren" byts här ut mot "bilen". Bilen är alltså associerad med föraren. Karin kan verkligen sin Shakespeare. Ett verks författare används om verket (eller hela författarens produktion). Sagan om ringen är en av Hollywoods största produktioner. Hollywood syftar egentligen på USA:s filmindustri, med all dess glamour, som befinner sig i stadsdelen Hollywood i Los Angeles. Sverige gick inte vidare till fotbolls-VM. I själva verket var det fotbollsspelarna som inte klarade vidareavancemang till VM, inte Sveriges befolkning. Se även Synekdoke Metafor Ironi Källor Åström, Kenneth: Termlexikon i litteraturvetenskap, Lund: Studentlitteratur, 2008.